I går kom Tudor hem med ett bithål i örat, jag fick kolla det och det såg rätt okej ut och sedan drog han som en avlöning. I går kväll såg att det börjat sippra lite, men det var öppet så jag tänkte att vi väntar till i dag. Han är ju så in i vassen hårdhänt och försvarar sig på liv och död. I fjolsomras när jag skulle fånga honom ute så bet han rätt igenom ett par fodrade bygghandskar så att jag fick centimeter djupa sår på händerna. Därefter har vi försökt att göra det vi måste på hans villkor och låtit honom gå när han sagt i från och fortsatt vid ett annat tillfälle. På något vis har han faattat och börjat lita på att jag inte gör något för att skada honom i alla fall.

     I dag var örat centimeter tjockt, rött och varmt så jag smög mig på honom och fångade honom i ett badlakan så att han inte kunde klösas. Han blev så förvånad att han låg stilla och lät mig trycka ut allt var i örat och tvätta det noggrant med sprit. Husse hade honom i famnen, han såg lite chockad ut men drog inte i väg ut när vi släppte honom. Nu återstår bara att se om det går att lura honom med ett badlakan en gång till om det behövs... han är intelligent! När han var vid matskålen efter behandlingen, där jag fångade honom, så såg han nogsamt till att ha röven mot väggen!

     Sedan var det dags för Bellas hårvård, hon har börjat tova igen så att det står härliga till. Tjocka feta tovor i byxorna, under armarna och på magen. Vi hjälptes åt att hålla henne och jag klippte av allt. Hon provade att bita mig två gånger så jag bet tillbaka och sedan lät hon bli. Nu är hon rejält utkammad och tovfri, lite stött men jag tror att det var skönt att bli av med tovorna som lätt stramar i skinnet när de blir för stora. Det är skillnad på katter som blivit hanterade från att de var bäbbar och på Tudor som inte varit hanterad alls. Tack och lov!

     I morse vaknade jag med ett ryck och tvärsatte mig upp i sängen. Jag hade drömt att en stor jävla björk kom rasande emot mig och vaknade precis samtidig som jag konstaterade att jag kommer att dö. Det var ingen lång sammanhängande dröm utan bara just detta. Jag var inte rädd, men märkligt upprörd efteråt liksom. Senare i dag fick vi reda på att en av grannarna i vår ålder, dött när ett träd fallit över honom i morse (samma tid som jag vaknade) då han ute i skogen. Han stackars mor hade följt med honom ut för hon ville inte att han skulle ge sig ut ensam. Det är inte så länge sedan hon förlorade sin make och nu detta... Det känns både overkligt och hemskt. Sänder varma tanktar till hans mor och dotter.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  ... mitt växthus! Jag har sått en del i år förstås men milde moses vad sakta det växer och vad små och ämliga plantorna är! Mycket av det jag ställt ut har blåst sönder och ser ganska anskrämligt ut. Annat gulnar och ser inte alls ut att må bra. ...

  ...är en av de aktiviteter vi brukar roa hundarna med. Vi strör ut i hundgården och så får de nosa runt och leta. Idag blev vi lite förvånade när det dök upp en sakletarkatt också! Melvin, vår ragdoll, deltog med stort intresse och käkade hundgod...

  Nu har det regnat i tre hela dagar här, 10-12 grader och grått och grått och grått. Så trist att man bara vill dra täcket över huvudet och sova till vädret blir bättre. Hundar och katter ligger i drivor och sover överallt, klokt av dem.      I ...

  Inte för att klaga men vi har haft flera riktigt varma sommardagar nu. Hundar, katter och vi med vilar gärna i skuggan. Det är så varmt ännu att linne och shorts är de enda kläder som behövs!      Här om dagen hade vi närkontakt med vår granne ...

  ... att Sockan ska få stanna här som fastboende! Vi tycker ju så mycket om honom att det känns riktigt bra. Han är ute nu så jag har inte kunnat delge den glada nyheten. Men jag tror att han blir lika nöjd som vi är.      Det har varit en stora...